tisdag 20 oktober 2009

Svensk sjukvård, ja tack om det finns någon möjlighet...

Och så känns livet lite värre.
Det är liksom lite svårt att andas.
Det gör så ont.
Det är svårt att göra någonting faktiskt.
För det gör så ont.
Och jag önskar så att någon bara kunde ta mig på allvar.
Ge mig den hjälp jag behöver.
Hur många år ska jag behöva söka hjälp utan att få någon?
Får se om jag orkar gå till skolan imorgon. Kommer blir mycket värktabletter i Skellefteå i alla fall. Blir ingen kör för min del heller ikväll. Jag orkar helt enkelt inte. All värk gör mig tröttare och tröttare.
Jag ser förjävlig ut. Svullen överallt och kan inte röra mig. Stelhet. Värk. Ja, kanske kanske att vårdcentralen låter mig komma dit även om det känns ganska hopplöst just nu. Faktiskt. Om jag ska vara ärlig.

Men J. Tack för en fin helg. Du gör livet så himla fint :*

Inga kommentarer: