söndag 11 januari 2009

Små små ting

Ibland sitter man bara och tänker på små små saker som inte gör så stor skillnad i de flesta människors liv. En helt vanlig människa skulle inte ens reagera över att dem sitter med en kopp varm choklad i handen utan att få ångest.
Mamma kokade varm choklad ikväll åt hela familjen och lillebror vispade grädde till. Det smakar så otroligt gott och mitt i alltihopa så börjar jag tänka på att jag aldrig klarat det här för ett år sedan. Då jag försökte andas, inte fick äta och ville dö. Bara ett år har gått sedan dess och jag är lycklig. Det sjuder av liv runt omkring mig och jag vill aldrig gå tillbaka till mitt gamla liv. Jag är här för att stanna och leva.
Jag läser många bloggar som skrivs av föräldrar som mist sina barn, de tog livet av sig. Man blir så påverkad och ledsen och samtidigt kommer tankarna över att man själv velat ta sitt liv. Då man själv har velat ta sitt liv men fått livsglädjen tillbaka och ser hur andra familjer kämpar för att orka ta sig igenom sitt barns död är nog på många sätt sjukt. För man önskar att alla kunde hitta till livet och lyckan. Jag tycker dem är så starka som orkar försöka leva och gå vidare när dem tappat ett barn.

Jag är så otroligt glad över att jag hittade lyckan och lever idag. Utbildar mig till undersköterska och har underbara vänner som ställer upp. Jag är även tacksam för allting som kyrkan gjort för mig, människorna där är helt underbara. Jag är tacksam över allt jag upplevt och varit med om.
Jag är tacksam för alla som hjälpt mig i livet och som hjälpt mig att hitta tillbaka till den tro på Gud som jag hade som liten :)

Over and out

Inga kommentarer: